Sent omsider om Pride

En bild som heter Pride_poster.jpgNär kolgruvearbetarna gick ut i strejk i maj 1984 hade Thatcher påbörjat en av de hårdast angreppen på de brittiska fackföreningarna och på arbetande människor i stort i Storbrittanien. 20 kolgruvor (det visade sig senare att planen var att stänga 70 gruvor) riskerade att försvinna och många av de små samhällen som fanns i anslutning till gruvorna var helt beroende av dessa för sin försörjning och saknade helt andra arbetsplatser.

Under de första åren av perioden som ledde fram till gruvstrejken hade hade arbetslösheten fördubblats jämfört med vad den var under den tidigare Labourregeringen (från en till två miljoner och vidare till närmare fem miljoner).

Thatcherismen drabbade inte bara arbetare, i filmen får vi följa en grupp ”gay and lesbian” aktivister som känner igen sig i angreppen på gruvarbetarna. Angrepp från politiker, media och polis. Filmen är också ärlig om de hinder i form av fördomar, bitterhet och hat som reser sig när gruppen vill visa sin solidaritet med gruvarbetarna. Det som till slut övervinner hindren är den gemensamma kampen för överlevnad och värdighet.

Jag minns inte när jag sist blev så gripen av en film (och den baseras på verkliga händelser). Den är också inspirerande och lär oss en hel del om villkoren för kampen. När vi pressas tillbaka förs vi också samman.

Det är 30 år sedan gruvarbetarna strejkade men vi kan lära oss mycket av den här filmen. Den är gripande, omtumlande och lärorik.

 

 

Nu har jag äntligen sett Avatar

Så har jag äntligen fått se Avatar och jag är imponerad.

De animerade delarna (en stor del av filmen) är fantastiska och allt vävs ihop väldigt fint. Själva handlingen är ingen överaskning. Vem som helst som varit på bio förr kan räkna ut hur det går.

Cameron har undvikit att exploatera 3D-effekterna och använder dem istället för att understryka det vi får se. Hatten av. Det var annars det som gjorde mig lite avvaktande. Att den var i 3D. Om inte Rosemari hade sett den och rekommenderat 3D-versionen hade jag nog sattsat på den vanliga varianten. Orsaken är att 3D brukar betyda att filmen inte har så mycket mer att erbjuda. Så inte i detta fallet.

Den nya 3D-tekniken är annars inte så revolutionerande eller bra som det påstås. Perspektivet förstörs ibland. I vissa scener blir det mer som kulisser som ställts framför varandra. Jag tror att jag måste gå och se filmen i den vanliga dimensionen för att jämföra. Men, efter moget överväganda tycker jag att du skall se 3D-versionen om du bara skall se den en gång.

Sigourney Weaver är skitbra (som vanligt) och det är roligt att se henne ute i rymden igen.

Filmen visar vad som händer när man förstör hemma hos sig själv och ger sig ut och förstör för andra! Synd att ingen bryr sig om sådana här budskap.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Lite mer film: The Imaginarium of Dr Parnassus

Helger och bio går ju hand i hand och ikväll var jag på bio med Rosemari och Jonathan från Kulturbloggen.

The Imaginarium of Dr Parnassus var Heath Ledgers sista film och han ersätts av Johnny Depp i delar av den. Tom Waites spelar Djävulen och gör mycket bra ifrån sig. Att det är Monty Pythons Terry Gilliam som har gjort den märks på de tecknade sekvenserna.

Vad jag tycker om filmen? Den var bra, bitvis mycket bra men jag kommer inte att minnas den som en av 2009s stora filmer. Orsaken är att den kunde ha varit rolig eller tänkvärd men blev inget dera. Skådisarna visste inte heller och satsade på ödesmättad men så djup var den inte. Lite av varje räcker inte.

Kulturbloggen

Film.nu

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,