Var finns den Digitala Klyftan egentligen?

I Almedalen har Computer Sweden hållit seminarium kring frågan om den ”digitala klyftan”. Jag antar att det handlar om kunskaper om datorer och hantering av digital kommunikation.

Här är ett av svaren:

Vi lägger vår kraft på kompetensutveckling av lärarna. När det gäller infrastrukturen är det kommunernas ansvar, säger Bertil Österberg.

Ganska typiskt och säger inte så mycket. Om det inte handlar om infrastruktur då? Om det handlar mer om hur du lär dig att använda infrastrukturen.

Det är ju ganska klart att det inte är skolans uppgift att förse elever med datorer och uppkoppling (utom i skolan) men jag kommer ihåg att jag fick lära mig att använda skrivmaskin, symaskin och slöjdverktyg. Vi fick också lära oss att hitta i dagspressen och hålla föredrag och våra lärare var utbildade för att göra det.

Det fanns en kunskap om media (vi fick göra studiebesök på tidningar och se hur en tidning gjordes).Är det så svårt att översätta det här till dagens samhälle?

Den digitala klyftan kanske inte finns där vi tror att den finns. Det kanske är så att den digitala klyftan finns mellan utbildare och de som skall utbildas. De som skall utbilda lärare som skall utbilda elever som skall ta sin plats i mediasamhället, måste ju vet vad de skall lära ut.

Några dagar tidigare hade folkpartiets partiledare och tillika skolminister Jan Björklund lite föraktfullt pratat om att det inte räcker med att kunna ”zappa, surfa och mejla”.

Om utbildare och pedagoger har en sådan här inställning blir det omöjligt för skolan att hänga med. Särskilt som tonåringar redan har slutat skicka mejl. De söker sig oftare till sociala nätverk och kommunicerar inom ramen för sitt valda nätverk (ett skäl att öppna upp gränsnitten mellan nätverken).

OBS att denna uppfattning baserar sig på en informell intervju med min brorsdotter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,