Kan man missbruka datorer?

Svenskan tar upp ett väldigt vanligt problem. Vad händer när datorn tar för mycket plats? Ibland beskrivs datorer som något ont och beroendeframkallande monster som tar över människors liv.

Jag kan inte acceptera idén att ett dött ting kan få makt över oss. Eftersom den här bloggen handlar om datorer och datorrelaterade frågor tycker jag att det är på sin plats att säga något om detta.

Vad gör vi när det blir för mycket eller för lite av någonting i livet? Hur hanterar vi uppförsbackarna så att inte viktiga realtioner blir lidande

Hur vet man vad som är lagom tid framför datorn? Om du är som jag tillbringar du mycket tid framför datorn och en hel del av den tiden är fritid.

För mig har datorer varit ett intresse sedan jag fick internet för över tio år sedan. Det var då datorn fick ett värde, för mig alltså. I dag betraktar jag en dator som inte är ansluten till ett nätverk som lika användbar som ett dörrstopp!

Datorn och Internet har hjälpt mig utveckla min kreativitet, mitt skrivande. Både privat och det professionellt.

Tiden jag arbetar med datorn överstiger tiden jag nöjesurfar (vad det nu är) men gränsen är hårfin. Vad är research och vad är nagelbitning? Händer det att jag väljer bort att träffa vänner eller gå på något evenemang IRL? Säkert har det hänt.

Tacka ja till inbjudan. När någon ringer och föreslår bio, säg ja! Tiden och dagen kan man alltid förhandla om men säg ja.

Lyssna på omgivningen. Om någon i din närhet tycker att du sitter för mycket vid datorn, ta det på allvar. Om det är någon du lever ihop med, ta det på största allvar. Även om det känns fullt rimligt att lägga ner mycket tid på något är det viktigt att vara lyhördoch att kunna förhandla om gemensam tid.

Rutiner för mat, motion och tid för vänner och relationer är viktigt. Kolla efter hur livet ser ut. Hur mycket utrymme får arbete, fritid, relationer? Finns det något i ditt liv som äter sig in i någon viktig del av livet. Ta itu med det! Om du har ett konkret problem kan det ändå gå att bestämma hur mycket utrymme problemet får ta. Prata igenom det med någon du litar på eller sök professionell hjälp.

Datorer är våra vänner men dom har tyvärr ingen intelligens. Myggor är intelligentare än datorer. Det betyder att datorn inte kommer att stänga av sig själv eller säga att den tycker att ni träffats för mycket på sista tiden. Det är beslut som du måste fatta själv.

Häromdagen ringde min dotter och krävde att jag bestämde ett datum när jag kommer och hälsar på henne och barnbarnet i Luleå och i morgon har jag biobiljetter bokade.

Vanan att säga ja till saker gör att jag inte behöver förhandla med mig själv. Jag behöver bara förhandla om när. Mycket roligare. Och sundare. Risken att bli en kuf minskar :-)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

  • http://kraka.zoomin.se/blogg.html Monika

    Det är intressant det här med missbruk och bruk och var gränsen går mellan dessa båda. Jag har funderat en hel del på det den senaste tiden. Dels därför att många av de patienter jag möter i min dagliga verksamhet har någon åkomma orsakad av någon, eller några av dessa tre:rökning, alkohol eller övervikt. Dels därför att jag för närvarande läser en D-kurs om Patientens lärande, en kurs som i mycket handlar om att leva med kronisk sjukdom och hur man ska göra livsstilsförändringar. Många kroniska sjukdomar faller också tillbaka på de tidigare nämnda tre som orsakssamband.
    Men nu var det internetmissbruk vi skulle tala om. Även där måste man ju fundera på var gränsen går mellan bruk och missbruk. För att det ska kallas missbruk ska det väl adaptera till de signalsubstanser som allt missbruk gör. Det är ju samma saker som sker i hjärnan oavsett om man missbrukar heroin, sex eller är shopingmissbrukare. Många som inte vet det, men då kan jag rekommendera en mycket bra bok som heter Kidnappad hjärna. Minns tyvärr inte vad författaren heter, men den intresserade kan ju googla.
    För min egen del skulle jag vilja kalla mitt användande för bruk, inte missbruk. Jag avstår aldrig från IRL-kontakter eller aktiviteter för internets skull. Däremot använder jag datorn och internet som ett ständigt sällskap. Jag läser tidningen, kollar och kommenterar vänners och okändas bloggar, pratar med vänner på msn osv till exempel när jag äter frukost, dricker kaffe eller bara är.
    Själklart skulle jag inte välja datorn som sällskap om det fanns någon hemma hos mig eller jag var hos någon. Jag föredrar alltid att prata med människor livs levande framför att kommunicera via nätet. Men jag tycker internet är ett bra komplement och ett bra sätt att hålla kontakt med omvärlden.
    Dessutom använder jag datorn som ”skrivmaskin” (ja, jag vet att det heter ordbehandlare, men jag tycker det är ett så LARVIGT ord) i ganska stor utsträckning. När jag ändå är vid datorn så är det vanligt att jag har msn igång och då byter ett eller annat ord med någon jag känner som är online.
    Datorn och internet har berikat mitt liv och jag är rätt övertygad om att det kommer att göra min tid som äldre och pensionär mindre ensam. Det finns alltid någon att byta ett eller ett par ord med. Annars får jag väl starta en pensionärscommunity. :-)